I loved you first
åhh jag är blir så otroligt less på livet ibland. Jag önskar att man nån gång bara skulle kunna trycka på en knapp som gjorde att man blev 4 år igen. Då man bråkade över barbiedockor och dom som man såg upp till mest var mamma och pappa. Om man tänker på hur bra man hade det när man var liten och jämför med hur man har det idag, så föredrar man nog när man var liten. Jag säger inte att jag inte har det bra nu, men nu är det mycket svårare problem som dyker upp, saker som är svårare att lösa. När man var liten räckte det med att säga förlåt en gång. Varför kan det inte vara så nu?
(typ emovarning men ville bara skriva ner mina tankar, och dela med mig av dom)
Kommentarer
Trackback
